I en påse med restgarner fyndade jag ett par nästan färdiga virkade tumvantar som jag påbörjade förra hösten. Tydligen blev det alldeles för jobbigt att virka tummarna så jag lät dem hamna långt ned i en påse.
Det är väl kanske inte världens snyggaste vantar men nu är de i alla fall färdiga och ullen kommer att värma skönt i vinter. Tror att jag förmodligen tänkte, när jag virkade dem förra året, att jag skulle tova dem i maskinen. Kanske låter jag dem gå ett varv i maskinen så passar de nog lämpligt till den frusna dottern sen!